När jag blir pensionär

Jag är, för ovanlighetens skull, en smula trött idag. Jag är förkyld och har inte riktigt sovit tillräckligt de senaste två nätterna. Dagarna den här veckan har ägnats åt grupparbete. Igår kom Eva försent till vår samling, men hade i gengäld med sig lunch till alla. Och en flaska vin. Av det lärde jag mig att skolarbete blir roligare när man är något salongsberusad.

Kombinationen av sömnbrist och att vara social hela dagen gör mig ganska uppvarvad, vilket tar på krafterna och har gjort mig trött på kvällen. Det är som att dagens uppspelta sinnesstämning måste balanseras, så på väg hem med tunnelbanan har mitt humör svängt över gränsen till nedstämdhet. Det är ganska tröttsamt.

Det är i sådana lägen jag kan börja längta så smått efter att bli pensionär. Jag är ganska exakt halvvägs nu, så om man bara kan undvika lungcancer och/eller att bli påkörd av en taxi är det bara att hålla ut i 32,5 år till. Jag föreställer mig att det är vilsamt att vara pensionär. Man har all fritid i världen och behöver inte oroa sig särskilt mycket över hur det ska gå med jobb och studier. Det låter behagligt.

4 Responses to “När jag blir pensionär”


  1. 1 Sara september 8, 2010 kl. 1:09 e m

    Åh, du är precis som jag tänkt mig att du ska vara som gubbe. Ser fram emot att se dig hytta mot ungdomar och skrika okvädningsord!

  2. 3 Daniel september 11, 2010 kl. 12:02 f m

    Du började i september 1998.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





%d bloggare gillar detta: