Några ytterligare ord om SD

Vaknar en timme före väckarklockan idag och kan inte somna om. Märkligt. Det händer i genomsnitt en gång vart tionde år. Det är betydligt vanligare att det är tvärtom. Jag går upp, sätter mig vid datorn och ser att fler sverigedemokrater har kommenterat mitt blogginlägg om deras valfilm. Jag tänker att jag lika gärna kan använda tiden till att skriva ett nytt inlägg.

Kommentarerna är positiva. De säger att de tyckte inlägget var roligt. Det tar emot att säga men mina fördomar får sig en törn. Det är onekligen något väldigt sympatiskt över att reagera med välvilja mot så uppenbart elak satir.

Jag har en oändlig mängd fördomar. Ett flertal av dessa  gällande Sverigedemokraterna. Jag föreställer mig att de alla är invandrarhatande brunskjortor som i hemlighet önskar att Tyskland vunnit kriget. Den hövliga tonen och den sansade inställningen i kommentarerna gör det svårare att hålla den bilden intakt. I förra veckan roade jag mig med att skriva sarkastiska kommentarer på en Islamfientlig blogg. Jag ska säga att det inte direkt var några stjärnor som skrev på den bloggen i övrigt. Innehållet är hatiskt, oinsatt och direkt korkat. Det överväldigande flertalet uttrycker sin sympati för SD och sina förhoppningar inför det stundande valet. ”Typiskt sverigedemokrater”, tänker jag, ”idioter hela gänget”.

Jag antar att jag gör misstaget att döma samtliga sverigedemokrater efter individuella dårar. Det är precis lika illa som att utifrån individer som begår brott eller beter sig illa döma ut en hel grupp invandrare. Jag föraktar slagord, förenklingar och hatpropagande, oavsett om det kommer från nynazister, AFA-aktivister eller militanta veganer. Det är till exempel anledningen till att jag vägrar att delta i demonstrationer, oavsett hur mycket jag än sympatiserar med budskapet. För när man väl står där så förväntas man gå i led som på dagis och skrika arga debila slagord. Jag vägrar att reduceras till något så korkat. Jag vill inte associeras med den övriga mobben.

Nu har jag läst på mer om SD på deras hemsida och jag sympatiserar inte med deras idéer. I slutändan kokar all politik ner till moralfilosofi och grundläggande syn på människors psykologi. Här befinner sig jag och SD på diametralt skilda positioner. Men jag kan inte för den skull utgå från att samtliga anhängare av partiet är korkade nynazister. Det är intellektuellt ovärdigt.

3 Responses to “Några ytterligare ord om SD”


  1. 1 Cello Jr oktober 19, 2011 kl. 3:55 e m

    Letade på ”Guillou peruk” (han hade en på sig i historisk tv-serie) som illustration för min egen lilla blogg. Hamnade då här och vill gärna uttrycka ett bravo. Skummat en del inlägg och framför allt bilder med talbubblor och tyckte att här har vi en stilistisk begåvning.

    Jag röstade förresten på SD i senaste valet och förra (de två innan röstskolkade jag) och torde väl därmed bevisa din tes att inte alla SD:are är idioter. Kanske borde avslutat den meningen med ett frågetecken.

    Framför allt håller jag med om att all politik kokar ned till moralfilsofi. Där är du ett eko av vad jag predikat i många herrans år utan att få någon feedback.

    Och faktiskt, trots det och trots att jag är humanist (inget skämt), så ansåg jag det moralfilosofiskt motiverat att proteströsta på SD. Enligt valbarometerar är jag dock mest moderat.

    I invandringshänseende tar vi logistiskt sett emot för många invandrare. Det skulle jag till och med tordas säga öppet till invandrare. Man skulle kunna dra en parallell mellan ”samhällskroppen” och människokroppen och likna invandring vid matintag.

    Kanske invandring är nyttigt och berikande för samhällskroppen i lämplig mängd, men när det blir fixering och ”hetsätning” (hetsinvandring??). så
    råkar samhällskroppen i obalans.

    Jag skall inte bli för långrandig. Måste hämta hunden på hunddagis.

    Tjingeling.

    Cello Jr

    • 2 silverponnyn oktober 25, 2011 kl. 1:21 e m

      Tack för berömmet och för en väldigt vettig kommentar!

      Jag instämmer i att det finns många problem med invandring. Rent praktiskt – absolut. Samtidigt finns det moraliska dilemman med att neka människor rätten att få byta land att bo i, oavsett anledning. Det viktigaste är i mitt tycke att kunna föra en sansad diskussion, vilket jag tycker du visar prov på. Det jag vänder mig mest mot med SD:s kampanj är utformningen med stereotyper och att spela på folks rädslor.

  2. 3 Cello Jr oktober 25, 2011 kl. 4:13 e m

    Tack själv. Hoppas inte mitt nya svar ändrar på din positiva uppfattning om mig.

    Praktiska är problemen förvisso. En annan jämförelse jag brukar använda mig av är trafikproblem. Personligen älskar jag bilar (för bekvämlighetens skull), men frustreras dagligen av den sanslösa mängden på gator och vägar i Stockholms län. I och för sig en följd av att man medvetet från stockholmspolitikernas sida eftersträvar fler och fler invånare i länet.

    Ingen skulle komma på tanken att hävda, att man är anti-bilist (eller kanske de skulle det?) bara för att man beklagar den ständiga ökningen av biltrafiken. Men det är betydligt mindre kontroversiellt att vara ”anti-bilist” än att vara invandringsrestriktionist. Min poäng är förstås att det borde inte vara det.

    Hade man kunnat diskutera invandring i olika former på samma sätt som EU eller kärnkraften eller bilismen, så skulle aldrig SD hamnat i riksdagen.

    Det är just tabuna och den ovanifrån påbjudna likriktningen och – inte minst – de olika måttstockarna för invandrare och svenskar som retar upp folk och får de mest uppretade (som jag) att rösta på SD i protest.

    Ett exempel är Mona Sahlins brännmärkning av talet om hedersförtryck som ”kulturrasism”, bara för att efter mordet på Fadime ursäkta sig med att hon varit rädd för att underblåsa främlingsfientligheten.

    Det tycks ha blivit standardursäkten för den etikett som utvecklats och som är djupt kränkande, med tanke på talet om alla människors lika värde, dvs,
    att alla skall behandlas lika oavsett kön och etnicitet.

    Ett annat exempel är ett folks rätt att vara i majoritet i sitt eget land.

    Rimligen kan inte detta vara en rätt förbehållen säg palestinier,kurder och japaner, utan måste även gälla tyskar, fransmän, svenskar och finnar.

    Vad vore vitsen med en palestinsk stat om palestinierna hamnade i minoritet i en sådan? Eller kurderna, om de fick en egen stat?

    Man kan inte ha olika måttstockar för olika etniciteter. Lika lite som man kan ha det för kvinnor och män, fast man verkligen har det, vilket gör allt tal om jämställdhet till ett slags hån.

    Ja, samma hyckleri som vi möter i jämställdhetsdebatten, eller snarare dagligen ser prov på i medierna, möter vi i invandringsdebatten.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





%d bloggare gillar detta: