Konsten att tänka positivt

De senaste dagarna har varit tämligen improduktiva. Jag har sovit mer än 12 timmar per dygn och tillbringat merparten av den vakna tiden i sängläge. Har du varit sjuk, kan man undra. Svaret är att nä, det bara blir så ibland. Motivationen att företa sig någonting överhuvudtaget försvinner och något så enkelt som att gå upp ur sängen, ta på sig byxorna och äta frukost blir ett oöverkomligt projekt. Så jag gör ingenting.

Det kom i alla fall inte som en överraskning. Jag har varit något uppe i varv av och till hela sommaren och en sådan period följs alltid oundvikligen av en episod av håglöshet. Frågan är inte om, utan när och hur länge. Nu för tiden handlar det oftast bara om ett par dagar eller någon vecka. Den värsta episoden varade i flera månader, men det är många år sedan. Ibland medföljer ångestattacker, ibland inte.

När det blir så här stänger jag in mig på mitt rum, tittar på film och pratar inte med någon. Jag blir lätt arg och får starka impulser att förstöra saker för mig själv. Gärna till exempel sabotera relationer. Att kämpa emot i det här skedet är hopplöst. Det går ändå över förr eller senare och dessutom finns det ingen motivation för att kämpa för eller emot något ändå. Allt känns meningslöst.

Eftersom det här har hänt så många, många gånger under åren har jag blivit ganska bra på att förhålla mig till det på ett rationellt sätt. Men eftersom förnuftet ofta är en bräcklig allierad för att mota starka känslor har jag sammanställt en lista med viktiga tankar att komma ihåg.

  1. Undvik alla utom dina närmsta vänner
  2. Får du en impuls att göra något? Gör inget alls eller tvärtemot!
  3. Fatta inga beslut – särskilt inte gällande kärlek eller vänskapsrelationer
  4. Det går över

Dessvärre hade jag inte listan tillgänglig när Natasha kontaktade mig på chatten på Facebook häromkvällen. Så jag svarade henne och började prata, trots att vi inte känner varandra så väl. Redan där hade jag frångått punkt nummer ett. Vi småpratade en stund och min negativa attityd måste ha trängt igenom, textformatet till trots. Hon undrade varför jag var så kort i tonen och jag svarade att det inte var riktat mot henne utan att jag helt enkelt var låg.

-Well you know what I do? I try to stay positive

Här någonstans börjar en röd varningslampa blinka för punkt nr två. Jag börjar bli irriterad och vill markera. Om man skulle jämföra mig och Natasha på min mest positiva dag och hennes mest negativa, så är jag ganska säker på att hon ändå skulle få mig att framstå som en pessimistisk dysterkvist. Jag vet mycket väl att det vore jättebra att tänka positivt. Jag vet också mycket väl att själva problemet är just excessen av negativa tankar. Vad jag framförallt vet är att om det vore så lätt att man bara kunde välja att vara positiv istället så hade jag redan gjort det. Irritationen växer, men jag försöker behärska mig och säger att det så klart är önskvärt att tänka positivt, men att det svåra ligger i att faktiskt göra det.

Hon föreslår att jag ska motionera.

Punkt nummer två! Punkt nummer två!

Vad jag borde göra är att tacka för hennes råd och med en trovärdig ursäkt avsluta samtalet. Det gör jag förstås inte. Jag är arg nu. Jag är arg för att hon kommer dragandes med självhjälpstips från Cosmo. Jag är arg över att hon underskattar mig. Jag är arg för att jag tycker att hon är en dålig personkännare som förenklar och övergeneraliserar utifrån sig själv. Framförallt är jag arg över att hon vet att jag hittills läst tre år på psykologutbildningen och jobbat lika många år inom psykiatrin, vilket borde ge mig någon form av grundläggande kunskap om depressiva tillstånd, och ändå pratar hon till mig som om det hon säger är fantastiska råd. Jag är arg och jag vill förstöra någonting. Närmast till hands ligger vänskapen med Natasha.

Punkt nummer tre! Punkt nummer tre!

Min efterföljande uppläxning av Natasha lämnar ett spår av rök på tangentbordet och hon avslutar konversationen hastigt.

Jag tröstar mig med punkt nummer fyra.

4 Responses to “Konsten att tänka positivt”


  1. 1 DJ augusti 28, 2010 kl. 6:44 e m

    Visst är det underbart med dagar då reflektionen av tankarna kommer ikapp. Tänk på hur du tänker, hur du tolkar verkligheten och vad du väljer att filtera ur informationen och därmed skapa din egen verklighet.

    Sen kommer dagarna av hopplöshet och stress som tar över och all form av självmedvetenhet är som bortblåst.

    Skrattade gott åt dina råd, skriver upp dem och sparar dem på en lapp på kylskåpet till en dag av mindre eftertänksamhet.

    /Live long an prosper.

  2. 2 silverponnyn augusti 29, 2010 kl. 12:20 e m

    Tack DJ! Man kan också komplettera med en till lapp där det står ”Gör som det står på den första lappen din klantskalle!”. Ibland ingår det ju som bekant att man får impulser att skita i sina egna kloka råd.

    Om jag verkligen kunde skapa min egen verklighet skulle den överlag innehålla mindre problem och mer marmelad.

  3. 3 Alice september 8, 2010 kl. 1:22 e m

    Hittade din blogg genom SD-strippen, gillade den och bestämde mig för att titta i genom lite. Jag fastnade mest för det här inlägget då jag nyss kommit ur två dagar av samma tillstånd. Skillnaden på oss är att jag nog inte alls är i närheten av att kunna kontrollera mig själv lika bra som du. Har nog inte dina verktyg.

    Vet inte riktigt vad jag ville framföra med min kommentar men jag ville lämna uppskattning.🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





%d bloggare gillar detta: