Och då ringer Camilla.

Jag har just postat det förra inlägget när telefonen ringer. ”Hej, det är Camilla. Du, jag blir faktiskt ledsen när du skriver så där. Det gör ont och jag tycker inte jag förtjänar det.” Vi pratar länge. Det är ett bra samtal. Ett konstruktivt samtal. Jag gör ändringar i inlägget medan vi pratar. Tar bort de mest bittra kommentarerna. Vi når fram till varandra och förstår.

Jag är inte ute efter att göra henne illa. Det får mig bara att känna mig elak och dum. Men det är alla gamla hårda ord som ligger och skaver i oläkta sår. Att jag skriver elakt handlar egentligen inte om henne utan är ett sätt för mig att få utlopp för unken bitterhet. Det finns ingen möjlighet att läka utan förståelse och upprättelse. Men det är ett bra samtal. Vi når fram till varandra och förstår.

-Du kallade mig självupptagen och trångsynt. Det, om något, förtjänade jag inte, anklagar jag.

-Nä, men det var så jag kände, svarar hon.

-Men det är ju för fan inte en känsla, det är ett påstående om min person.

-Jo. Det har du rätt i. Det var orättvist. Förlåt.

Bitterheten sjunker undan. Såren får andas. Det är inte mycket svårare än så. Vi fortsätter att prata om annat. Om tv-serier och vad vi haft för oss de senaste månaderna.

Det är ett bra samtal.

1 Response to “Och då ringer Camilla.”


  1. 1 Camilla augusti 12, 2010 kl. 9:30 e m

    Ja, det var ganska fint, förutom att det var jag själv som tog upp de hårda orden och självmant korrigerade mig själv🙂 Ta hand om dig! Kram.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





%d bloggare gillar detta: